Hon gav oss visdom, och en dyrbar skatt.
   Med kärleks fulla händer, vår kind hon smekte ömt.
     Hon viskade som vinden, som om vi hade drömt.

  Låt alla tårar torka för era kära i natt.
    Tänk att tiden dom var nära är en livets skatt.
    Jag lovar att vi vårdar dom ömt till det är tid,
     för er att åter mötas och själarna får frid.

 Okänd!